Moodboards/Inspo
When the money talks, what is there to say?
Blow away, watch it blow away
When I die can't take it to the grave.

Inlägget innehåller adlinks
Nu till våren! Säger vi när vi precis börjat klä oss i låga strumpor och tunna jackor igen. Men så plötsligt vänder vi blicken till och vips dyker fötterna ner tillsammans med de nya vårskorna i Februari slasket och så tänker vi tillbaka på hur naiva vi var. Men vem bryr sig om det? Ladda på garderoben ändå med vårkläder så slipper du stressa när solen faktiskt kommer fram. Vilket den sällan gör i Stockholm men det kan nog visa sig en och annan solstråle så småningom.

Klicka på miniatyrbilderna för att komma till plagget.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Äntligen fick vi vår egen tid på stan när vi bara strosade runt i vintage butiker, fikade och skrattade högt. Vi försökte hitta något hälsosamt att äta för en som varit kräksjuk och haft tandvärk, samt även icke ansträngande mat att tugga och på det även med en hyfsat god smak. Närmast vi kom det var Urban Deli som ligger på Sveavägen. Vi slog oss ned och skvallrade, diskuterade, argumenterade, löste vardagliga situationer och problem, skrattade och hade det hur mysigt som helst. Pappa kom också förbi, sådär stereotypiskt i slutet av tjej-daten och slog sig ned med en bärs i handen. Jag, mamma och pappa satt kring ett litet bord i allt vimmel och pratade som om det inte fanns någon morgondag. Tiden rusade förbi och jag blev tvungen att lämna.
Ännu en gång med en stor klump i halsen. Det släpper inte och jag vet inte varför.
Jag tycker om min familj mycket och det allra sista jag vill är att de ska tro att jag överger dem nu för att leva mitt liv med Albert, i hans lägenhet.

Jag älskar att spendera tid med familjen men tiden talar för sig själv. Jag är tjugo år nu. Jag kommer inte längre hem från skolan och kastar matteboken i hallen. Höjd punken på dagen är inte längre vad vi ska laga till middag. Även om jag älskar mammas köttfärssås och pappas chili gryta så har jag ett eget liv att börja sköta om och forma.
Trots att det kräver en konstant klump i halsen.

Likes

Comments

Att en så simpel sak som att gå på stadens gator får mig att känna mig ensammast i hela universum.
Trodde vi höll hand och gick denna väg igenom världen tillsammans men du släppte och förstod ingenting av det jag sa.
Istället skrek du i mitt ansikte, som bleknat och tappat färg av utmattning. Jag ser istället ut som himlen själv i Februari. Grå och helt utan bemärkelser. Bara grå och alldeles tom.
Något äter mig inifrån och tar över det som brukade fungera.
Jag önskar någonstans att det är en icke uppfunnen parasit inuti mig som gnager i sig min hunger och livnär sig på mina hjärnceller och lyckoendorfiner.
För varje gång det händer tappar jag mer och mer ork för att fortsätta.
Jag är tom nu, helt utan ord och ork och känner mig återigen ensam och totalt förstörd av elände omkring mig.
Jag behöver vila.
på en annan planet.

Likes

Comments

Precis som männen i trapphuset nyss sa till varann "Jaha. Hur är läget med dig då?" helt ointresserad.
"Jorå" Svarar den andre. Till och med jag hörde hur han mådde piss.

Jorå, precis så mår jag. Kom och ställ mig den frågan och jag lovar att svaret ni får är Jorå. Inget annat liksom, tänker inte gå in på detaljer men jag tänker heller inte tala om att det är bra för det är det inte.
Jag kräks på ett omänskligt sätt och det sker alldeles för ofta och försöker samtidigt att kämpa mig igenom vardagen.

Jag jobbar nämligen idag mitt första sena pass som kommer att vara mellan 11:30-16 snåret. Känns utvilande och bra för själen men jag vilar ju ändå aldrig helt ordentligt. Vi får ta det som det kommer så får vi se hur länge jag lever

I love posting about my personal life and then deleting it.
Me today.

Likes

Comments

En sommar fylld av spontanitet om jag ska uttrycka mig i ett ord. Det var inte alls som planerat, ingenting gick enligt mina sommardrömmar och jag fick ta tag i dagarna allt eftersom de kom. Jag och Albert hade planerat en hel sommar ihop, jag hade sökt jobb och fått godkännande redan tidigt inpå sommarlovet efter studenten. Vi hade firat in arbetslösheten och samtidigt fått sommarjobb ute på Torekov. Men så small allting och livet kom emellan.
Jag och Albert stod på central stationen någon gång ganska tidigt på morgonen. Jag hade aldrig gjort detta för någon annan än Albert. VI hade sovit ute i Bromma och skulle kommunalt ta oss hela vägen till Centralstationen. Jag, i min morgonfrissa och morgon utstyrsel svängde bakom honom och försökte hinna med i hans tempo. Väl framme vid tågstationen stod vi utan ord och stirrade på varandra.
En hel sommar utan varann.

Vi kramades hårt som två män efter en fotbollsmatch. Det kändes töntigt och fånigt att kyssa varandra när tårarna hade runnit ned till läpparna och format någon form av kladderi kring munområdet. Vi kysste varandra ändå. Länge och stillsamt. Tårarna klämde sig ur ögonen och vi vinkade tills sista sekunden av tåget syntes. Jag satte på hård rapp för att inte se ut som en gråtande mentalbreakdown tjej på tunnelbanan hem. Vad kommer att hända under dessa månader? Kommer Albert att hitta någon ny? Kommer jag att bli kär i någon ny? Kommer vi göra slut? Kommer vi tröttna? Alla dessa frågor cirkulerade hela vägen tillbaka hem till Bromma.

Efter några sniffande i hans kvarglömda stickade Gant kofta begav jag mig iväg till mamma för att acceptera beslutet om att följa med till Frankrike i en månad. Väl i Frankrike, kära Biarriz, vad gör denna stad med mig? Mig och ingen annan. Varje gång vi besökt denna lilla by vid havet har jag varit på ensam fot och utforskat stadens nattliv helt ensam. Jag betonar, HELT ensam. Jag har suttit med fransmän och ätit gammal ost på en utomhus bar vid vattnet och pratat om hur dissad jag precis blivit med tårarna i halsen.

Jag har hånglat upp en surfkille från Tinder och väntat på honom i timmar längst muren när han surfade men han dök upp med en annan tjej, mitt framför nyllet på mig. Jag stod där efter högt uppe på en balkong och vrålade av ilska.

Petter, min älskade Petter. Honom träffade jag för första gången i somras. Vi snapar fortfarande och jag träffade honom för någon helg sedan. Jag kommer försöka att träffa Petter så gott jag kan nu när sommaren kommer igen.

Sedan har vi ju den sista galenskapen jag ställde mig inför. Första svenska människorna jag stött på i Biarritz för två år sedan. Kärlek var i luften så att säga och jag satt på en stor klippa ute vid havet och pratade med min sommarfling. Vi skiljdes åt lika fort som vi träffats.

Likes

Comments

Hejsan vänner, ickevänner, bekanta, sysslingar och obehagliga släktingar kanske som läser min blogg! Hej allesammans!

Jag är här igen efter att ha totalt kört slut på mig själv efter en hårt jobbande vecka. Fruktansvärt mycket jobb, nsätan orimligt mycket nio timmar om dagarna har det varit. Helt galet. Nu är det helg i alla fall och igårkväll somnade jag innan tolv. En fredag liksom. Jätte kul verkligen men jag har ändå tappat lusten för det gamla utelivet, jag vet inte hur jag ska bete mig i sociala sammanhang längre. Jag jobbar på att försöka reda ut det, men att reda ut sina personlighetsdrag med sig själv är inte den enklaste uppgiften jag fått här i livet. Nästan som att skriva en essä i samhälle under gymnasiet. Fan vad jag inte saknar de tiderna, skönt att det är över.

Ingenting händer idag. Jag och Albert åkte runt i solen lite och kollade på stan. Det är för kallt för att promenera så vi promenerar i bilen istället. Slutade väll inte som planerat men det är inget att hänga läpp för nu. Albert är iväg på herrmiddag och jag sitter ensam fastslukad framför datorn och tv:n. Jag har musikvideos på tv:n rullandes medan jag skrollar på onödigt trams i internets alla världar. Jag har hittat en ny låt föresten, eller hittat och hittat vår vän Ivan som vi hängde med igårkväll visade oss musikvideon till denna låt och jag tyckte ärligt talat att den var bra. Jag brukar ljuga sådär på plats annars när någon visar en låt som de förväntas av mig att jag skall tycka om. Det går liksom inte att erkänna att man inte gillar den så man nickar artigt ändå. Men här var jag ärlig för en gångs skull, riktigt skönt med softa musiktips. Bara om de är bra förstås!

SELFIE BOMB

Likes

Comments

Nya inlägg