Vega Karlsson

Q&A

Tjena Vega! Först och främst, du är så jävla cool!!

Jo, jag vill ha lite tips, det är så att jag har snackat med en kille i kanske någon månad och har blivit lite intresserad av honom osv. Vi har bestämt flera gånger att vi ska träffas, men varje gång har han "avbokat" för något har kommit i vägen. Varje gång det händer blir jag mer och mer besviken, för jag förväntar mig att vi ska träffas och tänker "nu ska vi träffas, han kommer inte ställa in". Han har dock sagt att han är väldigt blyg så han kanske bara är väldigt nervös? Till min fråga: vad ska jag skriva till honom? Jag vill jättegärna träffa honom
Kram!!!

Heey hey hallå, nämen tack så mycket.
Hm tänker tillbaka till när jag höll på med en douchebag som var flera år äldre än mig som bara dissade mig all the time men jag kom slaviskt de få gångerna han bad om att ses. Fjantigt säger jag nu, vem fan e han?
Jag vet inte om den här killen är så blyg att han inte ens vill träffa dig blir det ju lite knasigt, såå blyg kan man ju inte vara om man ändå börjat prata från början med en tjej? Lite konstigt att ha så stora kontraster.
Skriv något i stil med; du ställer in varje gång vi ska ses vad e grejen?
Sen vänta på svar och ta det där ifrån. Inte svårare än så asså.
Lycka till solrosen 🌻

feta dekaler på dina bilder! kommer de från någon app?
Nä med min kreativitet så tog jag bilder från tumblr och weheartit och klistrade in i bilderna sedan fadeade ut dess ljus litegrann.

Jag går i ettan på gymnasiet och vill lite åka till London nästa år. Undrar bara, vad är det för typ av folk som åker dit? Är bara överklass snobbar eller är det mer blandat? Hittar alla kompisar eller hamnas folk utanför?

Haha skrattade lite åt den här kommentaren, ganska rolig...
Jag skulle säga att majoriteten av människorna som åker dit är lantisar eller småstadstjejer som antingen väljer London,Paris eller LA. Helst LA men det är för stor omväxling. Sedan är det några förvirrade överklass människor skulle jag säga som går i privat skolor i området för många rikare svenskar bor i dessa lite finare områden i London. Sedan är det andra typer som jag tillexempel, några av mina polare som bor i Stockholm och helt enkelt tröttnat och får tidigt för sina föräldrar dra iväg på en utomlands resa.
Alla hittar kompisar, för alla är desperata, ingen vill vara själv. Dessutom gör man verkligen allt i grupp eller tillsammans med andra skolklasser, det är nästan oundvikligt att inte skaffa kompisar. Du kommer ha skit kul.

Hur tacklar man själviska grabbar? Förutom att kasta dem som gamla trasor..

Typ de som ALDRIG erkänner att de är dåliga på något sätt, pratar mest om sig själva.. men när de väl ger en komplimang, är den så äkta och man blir så jävla glad.. för jag har verkligen hopp om en kille som jag vet och har hört från andra har ett intresse för mig också, men pussyn tar ju inte steget själv. jag tycker väl att det är spännande med honom ändå.. hjelp<<3 /Hanna
Jag vet inte, var lika självisk tillbaka eller var sjukt trevlig så han inte kan vara självisk, jag vet inte vad som fungerar bäst. Jag hade varit lite kaxig tillbaka och sagt saker som satte honom på plats och sagt emot framförallt när han säger att han är bättre än mig på saker och ting. Jag hade börjat berätta saker om mig själv och avbrutit honom förmodligen.

Eller testat att sitta helt tyst och lyssna på hans babbel och överdriva typ säga Mhm.. Jaha nämen oj vad intressant tills idioten förstår att han inte endast kan babbla på om sig själv om han ska visa intresse för en tjej.
Så testa något sådant kanske, jag vet inte. 😘

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

  • Filed under: Q&A

Likes

Comments

Q&A

Hej undrar vad du tycker om att sexta? Typ på snap eller sms? Snapar med en kille och det känns som att han bara vill sexta lite om kvällarna för att bli lite kåt men sen aldrig vill träffas. Och om man utgår från att man ska träffas sen, är det så smart att sexta på, det känns nämligen som att det kan ge upphov för en ganska stel stämning och att man typ höjer varandras förväntningar lite väl mycket? Kramkram älskar bloggen din

Hej! Sexta? Aldrig hört men jag antar att ni skickar lite porriga bilder på er själva i underkläder eller någon sexig pyjamas fan vet jag. Ärligt, vad är det för relation du vill ha?
Vill du prata och träffa en kille som verkar självupptagen med att snapa om kvällarna med dig utan att fråga hur din dag var eller vad du gör och bara snackar sex, öh? Varför vill han inte träffas? Pratar han med fler tjejer samtidigt kanske? Sextar en runda varje kväll med flera tjejer eller är det bara dig han vill åt? Även om han inte vill ses?

Ärligt, du jag tycker det låter konstigt. Han verkar omogen och påminner mig om folk på tinder som vill snacka dirtytalk. Har jag någonsin träffat en person från tinder som ber mig skicka bilder? Nej.
Jag träffar folk som skämtar om vardagliga saker, snackar allmänt om intressanta ting och framförallt visar intresse för vem jag är. Sedan, när vi har det såhär jäkla bra och kul och konversationerna flyter på, då kanske jag kan börja sexta lite om nätterna, för vi känner varandras flow. Vi diggar varandra från början och vill gärna ha sex i verkligheten också.
Jag vill inte prata med en kille som vill ha bild på mina bröst eller be mig berätta hur jag ska suga av honom när jag får frågan "Vad hade du gjort om jag kom hem till dig nu" och så ska han dra den där utdragna historien om hur han ska trycka upp mig mot väggen och lalalalalala fucking kan den utantill nu.

Jag vet inte vad jag ska svara, det blir förmodligen inte stelt i verkligheten om ni inte redan gillar varandra och är intresserade av att träffa varandra.

Hur tusan får man upp självförtroendet igen när man har blivit nobbad? Förut sket jag totalt i vad folk tyckte om mig och gjorde precis vad jag ville men ända sedan jag berätta för en kille att jag var intresserad av honom och han var fett konstig och dryg i gensvar så har självförtroendet sjunkit till botten. Speciellt på grund av att han verkar ha blivit obekväm över att jag var intresserad? Inte blir det bättre av att vi går på samma skola och det känns som han går omkring och säger att jag är konstig, vad gör man ens liksom?

Jadu människor är oberäkneliga. Man kan aldrig veta vad ens partner tänker på även om man tror sig veta allt om varandra. Rätt som det är tar det slut och ibland blir man dumpad, ibland dumpar man själv.
Jag kan förstå att du blir nedstämd, låter jätte trist när man själv byggt upp så höga förväntningar, han måste verkligen ha lurat dig rejält om du till och med tog modet att erkänna att du gillade honom.

Alternativ 1. Skit i allt och skit i honom som du gjorde förut och klart att det är pinsamt att behöva ses hela tiden i skolan och veta om att han snackar goja bakom ryggen på dig. Men håll huvudet högt och leta upp någon ny att lägga fokus på eller skratta högt med dina vänner och se inte ens åt hans håll när ni ser varandra i skolan. Få honom att inse att för dig är det inte en sån biggie att erkänna din kärlek, det gör du med alla så han behöver inte känna sig speciell.

Alternativ 2. Prata, fråga hur han känner för då får du svar direkt. Säg det du sa här och berätta hur du upplever att han blivit sedan du sa det där. Ta det därifrån.

Vart redigerar du dina bilder som denna?! :*
Redigerade just denna bild på en app på mobilen bara antingen VSCO eller whitagram eller båda kommer inte ihåg! Men där kan du få bakgrunder osv.

Maan u trippin. Ska du inte plugga filosofi någon dag? Sätta dina underliga, kloka, sökande tankar in nått filosofiskt spektrum och låta oss andras förundras av vad du kan komma upp med. Tror du skulle va en grym filosof. Om inte det skulle du nog ha kul att plugga det.
Jo, jag vill det men jag tycker det är så jävla tråkigt med alla trollpackor och gamla berättelser och historier som verkade vara det enda vi fick lära oss på filosofilektionerna. Jag stod inte ut!!!!!!!! Jag vill läsa något trippy, precis allt om världen, riktiga filosofiska frågor, vem är jag? Vem fasen är du? Varför är jag omedveten om så mycket och vem bestämmer allting?

Vem bestämmer om jag är smart, snygg eller slampig. Hur kommer det sig att busshållplatser ser ut som de gör och hur kommer det sig att trafikregler existerar och att det är i just en bil vi åker i till olika platser. En rullande boll? Vem är så smart att den kom på hur hela bilen fungerar? Vem fattade att man måste ha en HDMI kabel? och varför pressas just pengar i papper. Hur kommer det sig att vi alla lever exakt likadant egentligen fast bara med olika mängder pengar, alla måste liksom bajsa, Adriana Lima bajsar, Kim Kardashian har kräksjukan liksom alla är vi likadana. Jag är så trött på att leva i ett hamsterhjul. Säga samma saker till folk, ha exakt samma samtalsämnen med nya människor.
Jag vill inte vara med. Finns det inget annat att göra eller prata om när man ses i köket på kontoret? Alla vet att man snackar inte mycket men om man råkar öppna munnen en aning för länge kan det leda till ett långt samtal om sockerbitar, kaffemaskinen eller vädret. Träffar på gamla polare på en fest, går ett varv runt festen och berättar om vad jag gör nu för tiden, skrattar lite, drar ett internskämt, har vi inga så frågar jag hur det går med partnern. Ja men ni fattar?

Varför finns sociala koder?
Vem kom på dem?
Den personen sög och är hur torr som helst. Varför dansar man inte istället av ren automatik när man råkar ses i kafferummet? Det hade lika gärna kunnat vara en social kod.

Jag kommer aldrig förstå mig på världen.

  • Filed under: Q&A

Likes

Comments

Q&A

Hallå! Vega fan vad du äger. Du är allt. Jag har gjort många dumma saker när det kommer till kärlek. Har inte riktigt behandlat en person så bra, som jag egentligen bryr mig om mest. Det är som att mitt hjärta och min hjärna har fightats och hela tiden ändrar vad jag vill. Hjärtat säger ja men hjärnan säger nej, och har på så sätt kanske "playat" den här personen. Ena dagen vill jag och andra inte, men det har aldrig hänt något mellan oss. Nu har jag bestämt att vi ska vara vänner bara, för jag har så mycket skit som jag måste cleara upp själv. Men hur går man vidare? Hur förlåter man sig själv? Jag har ju sårat den personen så innerligt. Har du nånsin gjort ett stort misstag och hur har du gått vidare? Eller gnager det fortfarande? Det som är så jobbigt är att jag måste se den här personen varje dag och också med dennes kompisar som nog inte heller tycker om mig så värst. Jag ser mig inte själv som en bra person längre. Och det börjar ta farliga uttryck. Tacksam för svar på min långa fråga! Kram

Hahahaha så fort jag svarar på meddelanden så tänker på Eminems låt Stan när han svarar sitt fan som lackar ur på honom och allt går åt helvete.
Fast nu ska jag inte skoja bort stämningen det var faktiskt allvarligt det du skrev.

Först och främst, du äger!


Alltså jag höll på med en kille som blev horkär i mig, han var kär i mig hela livet känns det som och tillslut, äntligen, var jag singel och han stod och väntade på mig på sina bara knän. Nä, skämtar men han var i alla fall intresserad trots att han hade följt mitt tidigare förhållande och sett mig under en längre period varit någon annans. Lägger till att han också hade haft förhållande till och från.
Hjärtat säger nej men hjärnan säger ja, så var det för mig. Jag ville så gärna bli kär i honom! Vi skulle haft det hur kul som helst eftersom att vi älskade att umgås med varandra.
Men jag kunde inte bli kär. Vet inte varför, men jag tror han varit med för länge under en period där vi inte varit kära därför blev det aldrig någonting. Dessutom hade han och jag olika åsikter om mycket, inte politiskt och skit, utan jag tyckte han var lite för skrytig, festig, lite för mycket för mig. Han hade problem med mycket kändes det som. Jag kände mig inte säker med honom, utan det var mer ytligt. Vi var snygga som få tillsammans och vi skrattade, pratade och hängde som i en film. Snygga tjejen från high school med badass killen som hade en sårbar sida.

Vi bara avslutade. Jag bara avslutade. Jag hörde sällan av mig och larvade mig mest, kunde fylleringa och säga saker som är elakt att göra till någon som faktiskt har känslor för en. Men jag kunde inte ta honom på allvar, jag tyckte alltid på något sätt att han förtjänade det. Han var redan så jävla snygg och alla ville ha honom därför ville jag bara bevisa motsatsen. Jag kände mig också på något konstigt vis som hans lillasyster. Han hade 1000 skit snygga modeller efter sig men det var ett litet skrynkligt troll han valde till flickvän, alltså jag är det skrynkliga trollet.
Hur som helst, jag fick liksom inte ihop det.

Jag gjorde slut i alla fall om man säger så. Jag har fan skuldkänslor det har jag, och har haft sen dess. Jag vill ses, jag vill säga förlåt och jag vill vara hans vän för jag vet att jag kan få honom att skratta och må bra. Men han hatar mig från djupet av sitt hjärta och har säkert tjej så jag får inte. Fan. Jag gillar honom och jag tycker inte synd om honom men jag skulle gärna vilja be om ursäkt för att jag lekte med hans känslor.

Så tyvärr min vän, jag kan inte ge dig råd till hur du ska gå till väga. Vi sitter i samma båt som man brukar säga.
Det gnager fortfarande och det fick heller inget vackert slut. Han skrev att nån borde sparka in fittan på mig när jag berättade att jag inte vågade åka i någon skidbacke? Det oroade mig ytterst. Jag skrev till honom att det var ett fruktansvärt beteende och att sådär säger man inte till mig. Han bad om ursäkt och skämdes förhoppningsvis men med det sagt vet jag att han har aggressioner mot mig. Han sa till och med att jag och Albert var fula tillsammans.
Vi har haft en ganska rolig relation där vi sällan är seriösa och hade jag velat hade jag nu kunnat ringa honom, fått svar och förmodligen fått höra "Jag vill inte ha något med dig att göra" eller något sådant för att få det att låta som att jag stalkar honom och att det är jag som fortfarande inte kan släppa honom. Jag insåg tillslut att det var hopplöst att försöka hålla kontakten, han hatar ju mig, så jag låter honom vara för alltid och jag kommer nog aldrig mer se honom igen.

Haha en printscreen frånmin hemliga blogg, detta var innan vi skulle ses för första gången på väldigt länge. Ivrig och pirrig tjej va blev as full och snackade om rymden, stjärnorna och varför fåglarna flyr om vintern sedan är allt svart.

  • Filed under: Q&A

Likes

Comments

Contains affiliate links Q&A

Vad tycker du om Alberts vän Douglas? Hur funkar det att hänga du din kille och hans kompis? Curious 😊

Så jävla kul fråga! Äh alltså till en början hade jag svårt att slappna av och vara mig själv med Douglas till 100 prolle. Men nu är vi typ bästa kompisar alltså, det är hur avslappnat som helst och jag kan typ nypa honom i stjärten om jag så skulle vilja. Vi har fett kul med Douglas, jag och Albert har inga problem faktiskt att Douglas hänger med oss. Förut var det lite ovant, då kunde jag lacka för Douglas alltid dök upp hemma hos Albert när vi hade bestämt att vi skulle ses. Men det var bara missförstånd och så vidare och nu skiter jag faktiskt i om Dogge är med eller inte, eller nej, jag vill att Dogge är med han är hur rolig som helst!

vart är vita mickey mouse tröjan ifrån snälla söta?
H&M Herravdelning, kostade typ 199kr köpte den spontant i somras nån gång när jag var av misstag på H&M tror jag hade gått i sömnen dit. Kanske inte finns kvar, chilla en sek så ska jag leta upp några liknande tröjor till dig;

Här , Här och Här

WOW. Tröttnar du så köper jag den på direkten!!!
Hihi kanske tröttnar ganska snabbt på kläder...

Vart jobbar du? 😊
Får egentligen typ inte säga men ett bemanningsföretag så i reception mest, det är min favorit station. Gör lite vad som helst asså, inte så kräsen tycker nästan allt är kul! Vad ska jag annars göra om dagarna blir så himlans rastlös så det jobbet är perfekt för mig.

Alltså Vega, du är så fucking dritt snygg i mörkrött läppstift! Vill se mer av det!
Gud vad gullig du är alltså! Det är inget läppstift det är en läppenna den finns här om du undrar var ifrån! Ska försöka använda mer för din skull 😜

Hur vet man vart gränsen går? Vad är liksom otrohet? Hade inte blivit glad om min grabb skrev konstant med andra tjejer.. Absolut, man måste ha tillit men man vill ju att den man är med känner sig tillräckligt bekräftad för att inte behöva snacka med främmande gäris även om det bara är vänskapligt. Eller?

Aaa sanningen asså. Jag håller med dig, tycker typ att det är lite att vara otrogen åtminstone vilja vara eller i första stadiet när man snackar och jiddrar med andra tjejer på chatten. Jag hade i alla fall inte velat ha en pojkvän som skrev till andra tjejer på facebook och snapchat att han ville ligga med dem eller flörtade i allmänhet. Nix pix lingon drix.
Det är inte acceptabelt hos mig i alla fall, jag hade inte gått med på det. Jag hade sagt åt killen att du! vill du snacka med andra tjejer när du umgås med mig kan du gå. Hasta la vista seniorita.

Sen är ju otrohet mer tragiskt när det sker fysiskt, typ hångel eller sex. Huu! Bu! Så synd om de som får uppleva detta, så elakt faktiskt... Aja men det är typ inte okej heller att snacka och mingla med andra på internet det tycker jag inte heller om det inte är på skoj såklart eller latcha får man ju bäst man vill! Men typ inte snacka om att ses och jappa liksom.

hej haha, random fråga men var det svårt att åka skidor "på riktigt" ?

Hur mycket övade du i Hammarbybacken liksom?
Ska själv åka skidor snart (aldrig åkt) och skulle bli så glad för svar/tips.

// orolig individ


Jag var också fett skraj alltså, är fortfarande lite rädd i backarna eller ganska rädd för att bryta benen och shit eller typ åka ut för ett stup. Men jag lärde mig att bromsa vilket gjorde allt mycket enklare så jag bara bromsar hela tiden när det känns det minsta läskigt. Sedan behöver man ju inte åka i hopp/gupp du kan ju åka runt för att undvika att läskiga backar blir ännu läskigare. Jag brukar göra svåra läskiga backar väldigt långsamt för då klarar jag mig galant utan att ramla. Så ta det bara lugnt och åk fett långsamt, ta din tid typ!!

Övade några gånger i veckan typ tre veckor innan resan.
  • Filed under: Q&A

Likes

Comments

Q&A

Hej! Bra blogg!! Vilket gymnasium går du i och vilken linje? Kram
Hey! Haha jag har gått ut min kära. Gick London i ettan och Östra Real i tvåan och trean, samhälle hela gymnasiet! Kramisar!

åhh så classy vega haha. vad är de för byxor, är de jeans eller typ jeggings? finns de på hemsidan?
Åh <3 Det är jeggings typ, köpte de bara på Zara random låg bland alla jeansen hette typ "Low waist" tror jag!

Undrar som de ovan, vart på St Eriksplan? Asbra pris ju, kör på five five nails atm men fett ovärt att punga ut 620 spänn varje gång så detta låter ju najs!
Fattar! Hade inte heller pallat 620 spänn varje månad på naglar.
Det är liksom så fort du kommer upp från St.Eriksplan så ser du en Sibylla, mittemot Sibyllan ligger en liten knakig liten vit dörr i väggen gå in där och hälsa från Vega!

Skulle vara så kul att höra om dina framtidsplaner. Vad planerar du att göra nästa år? Ska du börja plugga, fortsätta jobba eller vad är dina planer? Förresten, vad är ditt drömjobb? Och var skulle du vilja bo i framtiden?
Oj...Tycker det här är en så himlans klurig fråga. Nästa år planerar jag att faktiskt resa iväg någonstans. Först jobba hårt innan sommaren och efter det ta ut mina betyg så om jag vill kan jag söka någonstans annars vill jag bara ta mitt körkort och bila runt i Europa eller kanske bara försvinna ett tag till någon sandstrand i någon hydda där jag kan klappa en hund utan ägare och kalla den för Lucy. Haha jag driver, jag har ingen aning men någonstans där vill jag ju komma. Mitt drömjobb är nog inom något kreativt område, kanske där jag får använda min fantasi, kanske något med att skriva. Vem vet. Jag har faktiskt inte planerat det ännu, jag vill hinna tänka och leva innan jag bestämmer mig för vad jag ska göra resten av livet.

I framtiden skulle jag vilja bo i något varmt land där jag kommer bort från turism och bara lever.
Inte i Sverige, faktiskt inte i London eller någon annan storstad, jag vill iväg till något nytt! Vi får se helt enkelt vad det blir av mig 😊

Vart bor du och albert nu?
Nu bor vi i Alberts lägenhet som ligger vid Gärdet. Det är det bästa som har hänt oss!!

Jag bor fortfarande hemma ändå men det är klart att det blir mycket tid hos Albert nu när vi får vara helt ensamma. Men jag saknar min familj fast dom får skylla sig själva att vi bor i Bromma! Så himla långt bort. Vi ska nog flytta till stan inom kort då lär jag pendla hemma och hos Albert lite oftare än vad jag gör nu.

Det var det!
Fråga alltid mig om det är något, tycker bara att det är kul att svara på er!

  • Filed under: Q&A

Likes

Comments

Contains affiliate links Q&A

Tjuuuu var kommer din fantastiska camouflagejacka ifrån? Grym
Tyvärr existerar inte länken till hemsidan jag beställde den ifrån, var cirka ett år sedan tyvärr. Jag länkar en liknande så du inte går helt tomhänt härifrån.
Här 🐱

Förstår precis vad du menar, känns som om jag inte kommer någonstans oavsett vad jag gör..
Det är en hemsk känsla. Svår att hantera när det känns som att allt man gör blir bara fel hela tiden. Det resulterar ju i att man inte vill eller har lust att påbörja något nytt för allt kommer ändå bara gå åt pipan. Försök peppa dig själv (hatar det uttrycket) men vad ska man göra?
Sov, ställ in allt om du behöver och börja om när allt känns lite bättre igen. 💗

Hej Vega!!:)))
En fråga, eller några frågor..
Hur håller du och albert kärleken vid liv? hur gör ni när den "ny kära" fasen tog slut?
Min pojkvän är ganska dålig på att höra av sig? Hur är det mellan er? hör ni av er hela tiden osv?
hehe tack
Lite klurig fråga att ställa till mig. Kanske är svårt att förstå men ingen är nykär lika länge som jag. Det tar aldrig slut. Självklart har det varit stunder då jag gråtit och saknat tiderna allt var blommigt och jag svävade på rosa moln. Men jag har lärt mig att förstå och acceptera den Albert är, även om det kan vara jobbigt ibland att inte känna sig som huvudrollen i vår kärleksfilm.
Jag tror att för att undvika att hamna i en sits där ens partner tar en för givet behöver man prata väldigt mycket med varandra. Prata framförallt öppet om allt. Påminna varandra om hur mycket ni älskar varann och framförallt är det viktigt att prova på sina gränser, se hur du mår utan din kärlek och sakna varandra. Jag tror vi pratar lika mycket som vi andas. Iallafall för det mesta. Nu lite mindre då jag jobbar om dagarna och Albert med för det mesta. Men vi ses alla tillfällen vi får och vi glömmer faktiskt aldrig hur mycket vi älskar varandra. Det är viktigt att påminna varann om det. Även om det bara handlar om att slänga iväg en komplimang då och då.

  • Filed under: Q&A

Likes

Comments

Nya inlägg

Instagram@vegakarlsson